Vad är belåningsgrad?

Belåningsgrad är ett mått på hur stort ditt bostadslån är i förhållande till bostadens värde. Du kan enkelt räkna ut din belåningsgrad genom att dividera summan av dina bostadslån med bostadens nuvarande marknadsvärde. Belåningsgraden påverkar hur mycket du kan låna och hur mycket du ska amortera på ditt bolån varje år.

2010 infördes det så kallade bolånetaket vilket innebär att bankerna maximalt får låna ut 85 % av bostadens värde till bolånekunder. De resterande 15 procenten ska betalas kontant. Din belåningsgrad kan alltså aldrig bli mer än 85 % (på nya lån).

Hur påverkar belåningsgraden mig?

Generellt är det bättre att ha en låg belåningsgrad bättre än ha en hög. Bankerna tenderar att se låntagare med en hög belåningsgrad som mer riskabla investeringar. Med en lägre belåningsgrad ökar därför sannolikheten att banken ger dig en lägre ränta på lånet och tvärtom. Det kan alltså bli dyrare att ta nya lån om du har en hög belåningsgrad. Eftersom du maximalt kan belåna din bostad till 85% av dess värde sätter belåningsgraden också gränser för hur mycket du kan låna med bostaden som säkerhet.

Belåningsgraden påverkar också hur mycket du måste amortera på ditt bolån. 2016 infördes skärpta regler för bolån, numer ska den som lånat mer än 50 % av bostadens värde amortera minst en procent av lånet varje år. Vid en belåningsgrad på mer än 70% av bostadens värde ska du amortera 2 procent varje år.

Tryggare ekonomi med lägre belåningsgrad

En lägre belåningsgrad ger också ökad trygghet om ränteläget skulle förändras. De flesta svenska bolån är idag på relativt stora summor. Därför kommer även en relativt blygsam ränteökning betyda en kännbart högre månadskostnad för de som har lånat mycket pengar. Om du har en hög belåningsgrad kan det därför vara klokt att amortera något mer.