Räntetak och kostnadstak
Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter
Införandet av räntetak
Den svenska konsumentkreditlagen ändrades 1 september 2018 och ett räntetak på 40 % över referensräntan infördes då för så kallade högkostnadskrediter. Vissa remissinstanser hade synpunkter på den föreslagna nivån av räntetak och ansåg att den borde vara antingen högre eller lägre. Den föreslagna nivån framstod dock enligt regeringens mening som välavvägd och rimlig.
De nya reglerna innebar bland annat:
- Räntetaket innebär att kreditgivaren aldrig får ta ut högre kreditränta eller dröjsmålsränta än referensräntan (0,00% vid lagens införande) plus 40 procentenheter.
- Kostnadstaket innebär att konsumenten aldrig ska behöva betala mer än det lånade beloppet i kostnader. Till kostnader räknas kreditkostnader, det vill säga ränta och avgift, dröjsmålsränta samt kostnader för inkasso.
Lagstiftningen tillkom enligt följande:
- 23 april 2015: Regeringsbeslut att utse en särskild utredare genom Kommittédirektiv Dir. 2015:43 ”En mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter”.
- 12 oktober 2016: SOU 2016:68 ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”
- 21 oktober 2016: Remiss av SOU 2016:68 ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”
- 23 november 2017: Lagrådsremiss ”Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter”
- 18 januari 2018: Regeringens proposition 2017/18:72 ”Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter”
- 2 maj 2018: Riksdagsbeslut
- 1 september 2018: Lagändringarna började gälla
Räntetak i Finland
Ett nytt räntetak trädde i kraft i Finland den 1 september 2019 (innan dess var sedan 2013 taket 50 procent effektiv ränta för lån på mindre än 2 000 euro).
- Räntetaket är 20 procent för konsumtionskrediter och kostnadstaket innebär att de övriga kostnaderna för lånet får vara högst 150 euro per år.
- Utanför regleringen lämnas enbart sådana bostadskrediter där bostaden eller annan egendom har ställts som säkerhet samt köp av trafikmedel, såsom bil, på avbetalning.
- Samtidigt ändrades prisregleringsmodellen från en modell som är bunden till den effektiva räntan för krediten till en modell som separat reglerar räntan och andra kreditkostnader.
Trots att ändringen i Sverige är relativt ny ska det inte uteslutas att en sänkning av den tillåtna räntenivån skulle kunna ske i Sverige längre fram när effekterna av det finska räntetaket har utkristalliserat sig. Skulle en sänkning av nivån för räntetaket ske bedöms denna endast påverka nya krediter som beviljas efter en sådan sänkning och alltså inte påverka befintliga krediter med avtal som ingåtts enligt då gällande lagstiftning.
Vad händer om räntetaket ändras?
Ett lägre räntetak skulle allt annat lika innebära att kreditgivare som påverkas måste sänka sin riskaptit och ställa hårdare krav i kreditgivningen. Det skulle då innebära att det blir svårare att låna pengar och att konsumenter skulle ställas utanför kreditmarknaden. För långivare bedöms ett lägre räntetak också innebära en förflyttning mot större krediter med lägre risk- och räntenivå. Ett förändrat kostnadstak bedöms i grunden påverka i samma riktning.
Effekter på marknaden för högavkastande krediter
Lönsamheten på marknaden för högavkastande krediter skulle kunna gå ner väsentligt om ett lägre räntetak eller kostnadstak infördes och bolagen skulle därför behöva anpassa sin verksamhet för att motverka detta. En naturlig anpassning skulle vara att skärpa kraven i kreditgivningen och därigenom sänka riskerna i sina portföljer. Kreditförlustnivån skulle då kunna sjunka väsentligt. I samband med en sådan anpassning skulle bolagens finansieringskostnad också kunna tänkas sänkas eftersom lågkostnadskrediter lättare kan finansieras till betydligt lägre räntenivåer i ett segment där konkurrensen på finansieringsmarknaden är betydligt bättre. Flera aktörer på finansieringsmarknaden avstår från att finansiera högkostnadskrediter av ESG- eller imageskäl.
Effekten på marknadsföringskostnader är svårbedömda eftersom konkurrensen i segmentet precis under räntetaket skulle tillta samtidigt som många bolag sannolikt skulle lämna marknaden. Bolagen verksamma på marknaden skulle också göra anpassningar av kreditmodeller med hårdare avslagsgränser.
Ett sänkt räntetak skulle också innebära att många kreditgivare måste gå mot större och längre lån för att få en bättre administrativ effektivitet än vad som gäller vid mindre lån med högre kreditrisk. Det krävs dock tid för att genomföra sådana förändringar, men det lär också ta tid innan ny eventuell lagstiftning är på plats och den lär heller inte påverka redan ingångna avtal vilket ger ännu mer tid innan det ger fullt utslag på kreditgivares totala kreditportföljer.
Hur påverkas konsumenter av ett lägre räntetak?
Det korta svaret är att konsumenter skulle kunna påverkas både positivt och negativt samt att det beror på hur ett nytt räntetak skulle utformas. Många konsumenter skulle bli förlorare på en sådan utveckling och helt lämnas utanför finansieringsmarknaden. Det gäller konsumenter med en sämre kredithistorik eller osäkra anställningsformer där kreditgivare helt enkelt måste kompensera sig med en högre ränta för att matcha den högre kreditrisken.
Andra konsumenter skulle möjligen vid en tilltagande konkurrens precis under räntetaket kunna gynnas av en något lägre ränta. Samtidigt står det redan idag kreditgivare fritt att erbjuda hur låg ränta som helst varför det inte är självklart att någon konsument faktiskt får ett lägre pris som en följd av sådan reglering. Det som däremot är solklart är att marknaden totalt skulle krympa mätt i antal konsumenter som kan deltaga på marknaden. Möjligen kan dock kreditgivares förflyttning mot större och längre lån göra att marknaden mätt i volym ändå ökar och det vore olyckligt om det leder till att konsumenter lånar mer än de faktiskt behöver.
