Uppskov – Så funkar uppskov med reavinstskatten
Vad är uppskov?
Uppskov innebär att du skjuter upp ett åtagande. Har du sålt en bostad (eller något annat som exempelvis aktier) och gjort en vinst på affären ska du betala reavinstskatt. Det är emellertid möjligt att skjuta upp betalningen av reavinstskatten vid en bostadsförsäljning om du köper en ny bostad, detta kallas uppskov. För att få uppskov ska du ansöka hos Skatteverket. En vanligt motiv till att begära uppskov är att man vill använda vinstpengarna till att delfinansiera eller betala kontantinsatsen vid köp av en ny bostad.
Uppskov – grundläggande fakta:
Om du säljer en tillgång som en bostad för ett högre belopp än du köpte den för har du gjort en vinst på affären. Vinsten kallas reavinst, en förkortning för realisationsvinst. Har du gjort en sådan vinst ska du betala skatt för vinstbeloppet. Reavinstskatten ligger idag på 22 procent av reavinstbeloppet om du sålt en privatbostad (tidigare användes den snäppet mer komplicerade modellen 30 procent av 22/30-delar av vinsten).
Du kan dock skjuta upp betalningen av reavinstskatten genom att ansöka om uppskov hos Skatteverket under förutsättning att också köpt en ny bostad. Du kan ansöka om uppskov med beskattningen av hela eller delar av vinstbeloppet.
En potentiell fördel med uppskov är att du använda pengarna till något annat under tiden för uppskovet. Exempelvis kan du lägga in dem i din nya bostad och på så sätt får ner lånebeloppet och räntekostnaden. Du kan (om vinsten räcker till) också använda pengarna för att betala kontantinsatsen för din nya bostad. Något som kan vara väldigt fördelaktigt jämfört med att teckna ett lån utan säkerhet för att täcka kontantinsatsen.
Idag kostar det inte längre någonting att få uppskov med reavinstskatten. Sedan den 1 januari 2021 behöver du inte längre betala så kallad uppskovsränta under tiden du har uppskovet. Fram tills ändringen låg uppskovsräntan på 0,5 procent av uppskovsbeloppet (samma som vinstbeloppet).
Så ansöker du om uppskov
Reavinstskatten ska normalt betalas året efter försäljningen av din bostad och vinsten redovisas i samband med att du deklarerar din inkomst för föregående år. Om du vill skjuta upp skatteinbetalningen är det nu du ska ansöka om uppskov. Din vinst kommer att stå förtryckta på deklarationspapprerna du får hemskickade (i brevlådan eller digitalt). Om du sålt en bostadsrätt ska vinsten ska deklareras på en särskild blankett som kallas K6 och bifogas till din ordinarie deklaration. Har du däremot sålt ett hus så kommer de uppgifterna inte med i deklarationen automatiskt. Då ska du istället räkna ut vinsten själv och deklarera den på en blankett med namn K5. Om vinsten gäller en näringsfastighet ska du istället fylla i en blankett vid namn K7.
Så beräknas uppskovet – exempel:
Hur mycket av vinsten du kan få uppskov med beror på om den nya bostaden du köper är dyrare eller billigare (än det belopp du sålt den gamla för). Är den dyrare kan du begära uppskov för hela vinsten. Om din nya bostad kostar mindre än försäljningsbeloppet för den gamla blir det lite mer komplicerat.
Uppskov vid köp av dyrare bostad
Du har sålt din bostad och gör en vinst på 1 000 000 kronor. Skatten på vinsten är 22 procent av vinstbeloppet. Något som innebär att reavinstskatten du är skyldig att betala blir 220 000 kronor. Uppskovsbeloppet är dock inte samma sak som reavinstskattbeloppet, utan det belopp du betalar skatt för, alltså reavinsten. Ditt uppskovsbelopp blir därför 500 000 kronor precis som vinsten.
Uppskov när den nya bostaden kostar mindre
Har du istället köpt en ny bostad för ett lägre pris än det du sålde den gamla kan du inte få uppskov med hela vinstbeloppet. Istället beräknas uppskovsbeloppet så här: reavinsten x (nya bostadens köpeskilling / försäljningspris för din gamla bostad).
Anta att du säljer din gamla bostad för 4 000 000 kronor och precis som i exemplet ovan gör du en vinst på 1 000 000 kronor. Samtidigt köper du en ny bostad för 2 500 000 kronor. Uträkningen blir då så här: reavinst 1 000 000 kr x (pris ny bostad 2 500 000 kr / försäljningspris gammal bostad 4 000 000 kr) = 625 000 kr
Finns det några nackdelar med uppskov?
Sedan den så kallade uppskovsräntan avskaffades den 1 januari 2021 kostar det inget att få uppskov med vinstskatten. Du förlorar alltså inget i reda pengar på uppskovet. Däremot kan det finnas andra skäl som talar emot att senarelägga betalningen av vinstskatten. Ett sådant skäl är förstås att du inte blir av med skatten genom uppskovet, du skjuter bara upp den. Skatten ska fortfarande betalas. Om du betalar skatten på en gång är saken ur världen och du behöver inte tänka på det mer. Om det är värt att begära uppskov beror främst på om du har något bättre användningsområde för vinstpengarna, Har du inte det talar mycket för att betala skatten direkt.
Hur mycket kan jag begära uppskov för?
Den 1 juli 2020 infördes en ny maxgräns för det vinstbelopp du kan begära uppskov för. Sedan dess ligger gränsen på 3 000 000 kronor. Något som är mer än dubbling av den tidigare gränsen som var 1 450 000 kronor. Tillsammans med den slopade uppskovsräntan innebär det här att det är betydligt fördelaktigt att begära uppskov med reavinstskatten. Det möjliga uppskovsbeloppet är helt enkelt större och det kostar inte längre någonting.
‘
Vad krävs för att få uppskov?
Skatteverket ställer några krav för att bevilja din ansökan om uppskov. Dels måste uppskov gälla ett belopp på minst 50 00 kronor och du måste ja gjort vinsten i Sverige eller ett annat land som tillhör (tullunionen) EES. Ett annat krav för att få uppskov är att bostaden är en permanent bostad och du ska även ha varit folkbokförd där sammanhängande i minst ett år före det datum den nya ägaren skriver på köpekontraktet. Vidare gäller att du måste ha köpt en ny bostad minst som allra tidigast ett år innan försäljningen av bostaden du gjort vinst på och du ska flytta in (folkbokföra dig) i den nya bostaden senast den andra maj året efter försäljningen av dem gamla.