Buffert

Buffert – tryggheten i din privatekonomi

En buffert är en summa pengar du avsätter för att täcka akuta utgifter och klara av oväntade ekonomiska situationer. Bufferten fungerar på sätt och vis som en ekonomisk stötdämpare. Om du plötsligt ställs inför en oväntad utgift eller inkomstbortfall, t. ex. på grund av sjukdom eller arbetslöshet, kan du falla tillbaka på bufferten utan att din övergripande levnadsstandard eller ditt långsiktiga sparande påverkas negativt.

I den här artikeln kommer vi att gå igenom vad en buffert är, hur stor den bör vara, hur du kan spara ihop till en buffert, samt varför det är viktigt att ha en ekonomisk buffert.

 

 

Vad är en buffert?

En buffert är en summa pengar som du har lagt undan för oväntade utgifter eller andra ekonomiska nödsituationer.

Den fungerar som en ekonomisk säkerhetslina som kan hjälpa dig att hantera plötsliga utgifter utan att behöva låna pengar eller använda kreditkort.

En buffert kan vara avgörande för att upprätthålla en ekonomiska stabilitet när det uppstår oväntade utmaningar.

 

Varför ska man spara ihop till en buffert?

Att spara till en buffert har många fördelar:

1. Trygghet:
En buffert ger dig en känsla av säkerhet och trygghet, detta eftersom att du vet att du har pengar som du kan använda om något oväntat skulle hända.

2. Minskad ekonomisk stress:
Genom att ha en buffert kan du undvika dyra SMS-lån och andra snabblån med höga räntor bara för att kunna hantera plötsliga utgifter.

3. Flexibilitet:
En buffert ger dig ekonomisk flexibilitet och frihet att hantera nödsituationer utan att behöva göra drastiska förändringar i din vardagsekonomi.

 

Hur stor buffert bör man ha?

En vanlig rekommendation är att ha en buffert som motsvarar tre till sex månaders levnadskostnader. Hur stor buffert du behöver beror dock på din personliga situation, inklusive dina inkomster, utgifter, och hur säker din inkomst är.

Här är några riktlinjer:

• Om du bor själv i lägenhet med låga kostnader kan tre månaders utgifter räcka
• Om du bor i hus med barn kan du behöva minst sex månaders fasta kostnader

Som du märker är allt relativt och helt beroende på din unika situation. Därför är det ingen idé att jämföra sitt buffertsparande med någon i en annan situation. Fråga istället dig själv vad du skulle behöva för att känna en ekonomisk trygghet.

 

Vad är en bra buffert?

En bra buffert är en som är anpassad till din personliga ekonomiska situation och som ger dig tillräckligt med säkerhet för att hantera oväntade utgifter.

En bra buffert är helt enkelt en summa som ger dig en känsla av trygghet, baserat på dina utgifter och löpande månadskostnader.

Tänk även på att en buffert ska vara lättillgänglig, vilket innebär att den bör vara placerad på ett sparkonto där du snabbt kan komma åt pengarna vid behov. Men den ska inte heller vara så lättillgänglig att du frestas av att använda pengarna till vardagliga utgifter.

Buffertsparandet gör sig därför bäst på ett sparkonto med ränta, företrädesvis med rörlig ränta. Med pengarna på ett sparkonto med rörlig ränta så kan sparandet växa, samtidigt som du är fri att begära uttag när behovet uppstår.

Med en bunden sparränta så låser du istället in pengarna och kan inte ta ut dem förrän bindningstiden har löpt ut. Fördelen med bundna sparkonton är dock att de erbjuder högre räntor än rörliga sparkonton.

Bra att veta: Om den intjänade räntan överstiger 100 kr under året så dras det 30 % skatt på avkastningen. Detta är dock inget du behöver hantera manuellt utan det rapporterar banken ofta in automatiskt och kommer sedan förtryckt i din deklaration. 

 

 

Hur mycket ska man spara varje månad?

Hur mycket du ska spara varje månad beror på din inkomst och dina utgifter. En generell riktlinje som du kan sikta på är att spara minst 10-20% av din nettoinkomst varje månad.

Om det känns för mycket kan du börja med en mindre summa och sedan öka den successivt. Det viktigaste är att sparandet faktiskt blir av. Att du börjar spara regelbundet är viktigare än exakt hur mycket du kan sätta av.

Läs mer om våra spartips för att komma igång med sparandet.

 

Vilken sparform är bäst för min buffert?

Poängen med buffert är att den ska utgöra en ekonomisk resurs du snabbt kan ta till om du ställs inför oväntade utgifter och situationer där du behöver pengar akut. Det här betyder att pengarna bör vara lättillgängliga, helst ska det vara möjligt att använda dem omedelbart.

Generellt är ett sparkonto med ränta, fria uttag och utan bindningstid det bästa alternativet för ett buffertsparande. Med ett sådant sparkonto kan du snabbt komma åt pengarna och göra uttag när du vill. Sparkonton är också en trygg sparform eftersom så gott som alla omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Med ett sparkonto riskerar du inte heller att göra en förlust om det sker en nedgång på marknaden eller om aktiekursen dalar precis när du behöver ta ut dina pengar. Något som alltid är en risk med aktier, fonder och flera andra typer av tillgångar. Många gånger tar det dessutom ett par dagar innan du har pengarna på ditt konto om du först behöver sälja en aktiepost. Med ett sparkonto kan du komma åt pengarna direkt.

 

Så kommer du igång med buffertsparandet

Det viktigaste för dig som bestämt dig för att spara ihop till en buffert att faktiskt komma igång, Det kan låta självklart, men många gånger är det lätt att hitta på ursäkter och att skjuta saken på framtiden, “bara” en månad till. Ett klassiskt tips är att sätta ett fast belopp som du avsätter varje månad till buffertsparandet. Hur mycket man bör spara är förstås individuellt och beroende på hur stor inkomst du har och dina fasta utgifter.

En vanlig rekommendation är dock att man avsätter omkring 10 procent av månadslönen efter skatt. Tänk på att det är viktigt att vara realistisk och sparandet ska inte medföra att din livskvalitet blir lidande. Om du inte kan spara 10 procent just nu är det bättre att satsa på exempelvis 5 procent av inkomsten istället, men att vara konsekvent och se till att pengarna verkligen kommer in på sparkontot varje månad. Du kan alltid justera upp månadsbeloppet längre fram om din ekonomiska situation skulle förändras till det bättre,

Fler bufferttips:

1. Automatisera sparandet:
Ställ in en automatisk överföring från ditt lönekonto till ditt sparkonto varje månad. Detta gör sparandet enkelt och du glömmer inte heller bort det.

2. Skär ner på onödiga utgifter:
Gå igenom dina utgifter och identifiera utgifter som du kan skära ner på för att frigöra mer utrymme till sparandet.

3. Sätt upp delmål:
Sätt upp små, realistiska delmål på vägen till ditt slutgiltiga mål. Detta gör sparandet mer motiverande och hanterbart. Om man endast sätter upp ett mål, som dessutom är alltför högt uppsatt, så kan det kännas för långt bort och då är det lätt hänt att man tappar motivationen.

4. Extra inkomster:
Om du har möjlighet kan det vara bra att se över olika sätt att öka din inkomst. Det kan exempelvis vara att ta ett extra jobb, jobba fler timmar på ditt befintliga jobb, eller sälja saker du inte längre behöver och avsätta dessa pengar till buffertsparandet.

 

Vad kan man göra med en buffert?

En buffert är inte bara en ekonomisk säkerhet, den ger dig också möjlighet att hantera olika situationer utan att behöva låna pengar.

Det kan exempelvis vara om bilen går sönder, hantera akuta reparationer i hemmet, eller oväntade medicinska utgifter.

Med en buffert kan du bland annat hantera:

• Nödsituationer
• Medicinska utgifter
• Reparationer i hemmet
• Förlorad inkomst

 

Buffertsparande: Tre praktiska tips

1. Använd ett sparkonto med ränta:
Använd ett separat sparkonto med ränta för din buffert. Dels får du ränta på dina pengar, vilket gör att bufferten växer utan att du behöver sätta in mer pengar. Men du riskerar inte heller att blanda ihop bufferten med dina vardagliga utgifter.

2. Öka sparandet vid bonusar eller skatteåterbäring:
Om du får extra pengar, till exempel en bonus från jobbet eller i samband med skatteåterbäringen, sätt in pengarna på ditt sparkonto. Bara för att man har fått lite mer pengar en månad så betyder det nödvändigtvis inte att man måste spendera pengarna direkt.

Genom att avvara pengarna och låta dem ligga på sparkontot en stund, så kan du i lugn och ro bestämma dig för hur pengarna gör bäst nytta. Det bästa kanske är om de fortsatt ligger kvar på sparkontot?

3. Regelbunden översyn:
Se över bufferten regelbundet för att säkerställa att den fortfarande är tillräcklig för dina behov. Om du exempelvis har ändrat boende eller ökat dina månadskostnader, så kan det vara bra att justera och sätta upp ett högre mål för ditt buffertsparande.