Överskuldsättningsutredningen
Ett förstärkt konsumentskydd
mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
Utredningen om överskuldsättning
Regeringen beslutade den 3 november 2021 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter och föreslå åtgärder för att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (SOU 2023:38). Enligt direktiven skulle uppdraget redovisas senast den 3 maj 2023, men genom ett tilläggsdirekt beslutade Regeringen den 26 januari 2023 om en förlängning till 29 juni 2023. Den 3 juli 2023 presenterades sedan utredningen, fyra dagar försenat på en presskonferens.
Utredningen är på 650 sidor och innehåller en rad förslag till ny lagstiftning. Bland förslagen fanns ett centralt skuldregister, sänkt räntetak, utvidgat kostnadstak och avskaffande av nuvarande regelverk som rör högkostnadskrediter. De viktigaste förslagen i överskuldsättningsutredningen sammanfattas i det följande.
Bakgrund till utredningen om överskuldsättning
Enligt utredningen finns en rad problem på den svenska marknaden för konsumentkrediter. Marknaden har växt snabbt och mer än dubblats de senaste 15 åren och detta anses vara en delförklaring till att fler blivit skuldsatta. Enskildas skulder till inkassoföretag överstiger 100 miljarder kronor och även skulder till Kronofogden överstiger 100 miljarder kronor. Man anser det är för lätt att låna och att kreditprövningar som görs inte är tillräckliga.
Vidare anser utredningen att kostnader kan bli för höga både till följd av krediters prissättning och dess långa löptider. Avsikten är att utredningens förslag ska kunna motverka riskfylld utlåning till utsatta konsumenter och på så sätt förbättra konsumentkreditmarknaden och konsumentskyddet.
Utredningens förslag
Överskuldsättningsutredningen presenterade ett antal förslag på åtgärder för att komma tillrätta med de problem man identifierat.
- Nominell ränta för inte överstiga referensräntan med mer än 20 %. När förslaget lämnades motsvarar det ett räntetak på 23,5 %.
- Uppläggningsavgifter får inte överstiga 1 % av prisbasbeloppet, vilket motsvarade 525 kr när överskuldsättningsutredningen lämnades.
- Marknadsföring ska märkas med “Att låna kostar pengar”.
- Begreppet högkostnadskredit fasas ut. Istället ska reglerna gälla för alla konsumentkrediter som inte är bostadskrediter.
- Kostnadstak införs för alla blancokrediter som innebär att ränta och avgifter som kan behöva återbetalas maximalt får uppgå till kreditbeloppet (det man lånat).
Hela utredningen finns tillgänglig på Regeringens webbplats.
Räntetak
Utredningen om överskuldsättning föreslår ett nytt räntetak för samtliga krediter som inte är bostadskrediter. Det innebär att det inte längre bara är högkostnadskrediter som ska omfattas utan även lågkostnadskrediter som tidigare inte hade ett räntetak. Räntetaket föreslås vara 20 procentenheter över vid var tid gällande referensränta. När förslaget lämnades i juli 2023 var referensräntan 3,50 % varför ett nytt räntetak om det gällt idag skulle ha hamnat på 23,50 %. Förslaget innebär en halvering mot de 40 % över referensräntan som gäller idag.
Nationellt skuldregister
Utredningen föreslår också ett nationellt register över skuld och kreditinformation som ska kallas SKRI-register. Till detta ska alla företag som står under Finansinspektionens tillsyn och som omfattas av konsumentkreditlagens krav på kreditprövning lämna uppgifter. En nyhet är att även uppgifter om krediter som är i betalningsdröjsmål med endast 30 dagar ska lämnas. Tidigare har UC haft ett s k missbruksregister där uppgifter funnits om krediter som är mer än 90 dagar sena med betalningar.
Förslaget bedöms öka konkurrensen på marknaden för kreditupplysningar och ge fler än endast UC:s kunder tillgång till viktig information för kreditbeslut. UC har känt sin monpolställning hotad och lobbat hårt för att detta förslag inte ska bli veklighet. För kreditgivare som erbjuder lån utan UC kan detta förslag vara en fördel och ge mer likvärdiga spelregler. UC:s kreditregister har haft mycket information om stora skulder från bolånebanker och större nischbanker, men de har saknat många av de små lånen från Konsumentkreditinstitut.
Övriga förslag
Bland övriga förslag finns förslag om kreditprövningar och förbud mot att främja spel på kredit. Vidare förtydligas bestämmelserna om måttfullhet vid marknadsföring av krediter liksom att ersättningssystem för bland annat låneförmedlare ska regleras. Det föreslås också att all marknadsföring av krediter ska innehålla en varningstext med “Att låna kostar pengar”. Nuvarande varningstext på högkostnadskrediter ersätts då och varningstriangeln försvinner.
Utredningsteamet
Ansvarig som särskild utredare har varit Kathrin Flossing med en bakgrund som bland annat hovrättspresident och riksdagsdirektör. Till sin hjälp har hon haft utredningssektretare Emil Lundgren, Anna Deibrant och Michael Andersson samt diverse sakkunniga och experter. Överskuldsättningsutredningen presenterade sina förslag på en presskonferens måndagen den 3 juli 2023 i samband med att utredningen överlämnades till socialminister Jakob Forssmed.
Fortsatt handläggning
Den 7 juli 2023 skickades förslaget ut på remiss till ett 60-tal olika remissinstanser. Sista dag för att inkomma med remissvar är satt till den 6 november 2023. De flesta av förslagen föreslås träda ikraft från 1 januari 2025.