Ränteskillnadsersättning

Vad är ränteskillnadsersättning?

Ränteskillnadsersättning är namnet på den avgift du kan behöva betala till långivaren om du vill lösa ett lån med bunden ränta i förtid. Syftet med ränteskillnadsersättningen är att täcka den, eventuella, förlust långivaren gör under tiden från du löser lånet tills dess att bindningstiden för räntan löper ut, om du löser det i förtid. Om du skulle ha haft kvar lånet som planerat skulle långivaren tjänat pengar på räntan du då betalat för den kvarvarande skulden. Många förknippar ränteskillnadsersättning med bolån eftersom det där är särskilt vanligt med bunden ränta, men du kan tvingas betala ersättningen även när du löser andra lån med bunden ränta.

Ingen ränteskillnadsersättning för lån med rörlig ränta

Har du ett lån med rörlig ränta kan du när som helst lösa lånet helt utan avgift. Du behöver då alltså inte betala någon ränteskillnadsersättning. Du slipper även ränteskillnadsersättning om du har ett bolån med tremånadersränta, vilket i praktiken är samma sak som rörlig ränta. I vissa fall behöver du inte heller betala någon ränteskillnadsersättningen om löser lånet på samma dag som villkoren för lånet ändras. Du slipper även betala ränteskillnadsersättningen om jämförelseräntan som används för att beräkna ersättningen är högre än den bundna räntan på ditt lån (den dag du löser det).

Hur mycket ska jag betala i ränteskillnadsersättning?

Ränteskillnadsersättningen bestäms och beräknas basat på regleringar i Konsumentkreditlagen och utifrån Finansinspektionens allmänna råd. Vid beräkningar av ränteskillnadsersättningen utgår man från lånets nuvärde, alltså den nivå skulden och räntebetalningarna skulle ha legat på om du inte löst lånet i förtid. För att räkna ut ränteskillnadsersättningen tar långivaren fram en jämförelseränta. Ränteskillnadsersättning räknas mer konkret ut baserat på skillnaden mellan den ränta du skulle betalat och jämförelseräntan. Banken ska också ta hänsyn till om du skulle ha amorterat på lånet (i enlighet med din amorteringsplan så som den såg ut när du löste lånet).

Jämförelseräntan bygger på ett snitt för aktuella räntor för bostadsobligationer plus en procent. Påslaget med en procent gör att ränteskillnadsersättningen du får betala blir lägre, eftersom skillnaden mot räntan du egentligen skulle ha betalat då blir mindre. Det här betyder också att ränteskillnadsersättningen blir lägre när marknadsräntorna, och därmed även räntan för bostadsobligationer, går upp eftersom ränteskillnaden då blir lägre.

Ovanstående gäller för lån som tecknats eller bundits efter 2004, tidigare utgick man istället från räntan för statsobligationer och statsskuldväxlar för att beräkna jämförelseräntan. Eftersom det alltid är dagsaktuella räntor som ligger till grund för beräkningen går det inte att räkna ut vad ränteskillnadsersättningen blir om du löser ett lån längre fram, bara vad det skulle kosta att lösa lånet idag. Anledningen är att bostadsräntorna ständigt fluktuerar.

I korthet:

• Om jämförelseräntan är lägre än den bundna räntan för ditt lån ska du betala ränteskillnadsersättning när du löser ett lån med bunden ränta
• Om jämförelseräntan är högre än räntan för ditt lån behöver du inte betala ränteskillnadsersättning
• Det är på grund av ovanstående skäl mer fördelaktigt att lösa ett lån med bunden ränta när marknadsräntorna är på väg upp

Är ränteskillnadsersättning avdragsgill?

Ja, ränteskillnadsersättningen är avdragsgill med 30 procent upp till 100 000 kronor i din inkomstdeklaration precis som andra räntekostnader.