Vad är styrränta och hur påverkar den mig?

Styrräntan är en ränta som fastslås av Riksbanken och är avsedd att influera andra räntor i samhället. Styrräntan främsta syfte är att ge Riksbanken en möjlighet att påverka inflationen. Styrräntan har haft flera namn. Från 1994 fram till 2002 hette styrräntan reporänta, mellan 1985 och 1994 kallades styrräntan istället marginalränta.

Vad är styrränta?

Styrräntan är Riksbankens främsta instrument för att styra inflationen i landet och hålla den på en lagom nivå, helst i linje med Riksbankens mål på 2 procent per år.

Styrräntan avgör som vi sett hur mycket det kostar bankerna att själva låna pengar och därmed indirekt hur mycket pengar som finns i omlopp i samhället. Om Riksbanken vill bromsa inflationstakten kan de höja styrräntan. Då blir det dyrare för bankerna att låna pengar. Följden blir att bankerna tvingas höja sina utlåningsräntor.

Det här gör det dyrare för företag och för dig som konsument att låna pengar, både i form av bolån och konsumentkrediter som privatlån (lån utan säkerhet). Därmed kommer investeringstakten att minska och priserna på saker som bostäder att sjunka eftersom färre har råd att låna och efterfråga dem. En höjd styrränta kommer också att medföra att mindre pengar pumpas ut i samhällsekonomin. Merparten av alla “nya” pengar skapas nämligen när banker beviljar lån. Om färre personer ansöker om lån och färre lån beviljas kommer alltså mindre nya pengar att genereras.

Om inflationstakten är för låg kan Riksbanken på omvänt sätt sänka styrräntan för att indirekt öka utlåningen och stimulera investeringar, konsumtion, tillväxt och samhällsekonomin som helhet. Det tar dock ett tag för ändringar av styrräntan att få effekt. Man brukar räkna med att det tar ett till två år innan en höjning eller sänkning av styrräntan får reella effekter på samhällsekonomin. Styrräntan är därför ett verktyg för att påverka den framtida inflationstakten.

Hur bestäms styrräntan?

Det är som nämnt ovan Riksbanken som bestämmer styrräntan, i normala fall fattar man beslut om styrräntan sex gånger per år. Det är inte alltid som styrräntan uppdateras åt något håll. Under perioden 2020-01-08 till och 2022-02-16 låg styrräntan fast på -0,5 procent. Till grund för Riksbankens beslut ligger löpande analyser om konjunkturen i Sverige och internationellt.

Hur andra länders centralbanker agerar har ofta en markant påverkan på Riksbankens beslut gällande styrräntan. Här tittar Riksbanken i stor utsträckning på hur den amerikanska centralbanken Federal Reserve (kallas ofta Fed) agerar. Läget i den amerikanska ekonomin påverkar nämligen i hög utsträckning hur det ser ut i Sverige på sikt eftersom USA alltjämt är världens mest dominerande ekonomi. Trender som råder där når förr eller senare övriga länder i världen, däribland Sverige.

Så påverkar styrräntan dig

Styrräntan påverkar i högsta grad dig som konsument. Dels har den indirekta effekter på inflationen och samhällsekonomin i stort. Men en höjd eller sänkt styrränta påverkar också dig direkt, framför allt om du har ett bolån. När styrräntan höjs blir det dyrare för bankerna att låna (bankernas inlåningsränta ligger vanligtvis på en nivå en eller par tiondels procent över styrräntan).

Bankerna kommer därför att kompensera för de ökade kostnaderna en höjd styrränta innebär genom att höja sina utlåningsräntor. Något som betyder att det blir dyrare för dig som konsument att låna pengar.

Styrräntan påverkar inte bara nya lån. Om du exempelvis har ett bolån med rörlig ränta kommer du i allra högsta grad att påverkas av höjd styrränta då även din boränta kommer att gå upp (förutsatt att den är rörlig eller om din bindningstid snart går ut). Eftersom räntebetalningar i regel utgör den enskilt största delen av boendekostnaden för hushålls som äger sin bostad kommer en höjd styrränta att få kännbara effekter för många.

Styrräntan 2022

Sedan covid-krisen drabbade världen på allvar i början av 2020 har det ekonomiska läget i många länder blivit allt kärvare. Det pågående kriget i Ukraina och de makroekonomiska effekter som följt i spåren av konflikten har också bidragit till tuffare tider ekonomiskt. Framför allt har kriget lett till högre priser för energi- och råvarupriser, vilket (i kombination med mycket annat) har lett till en ökad inflationstakt.

Den genomsnittliga inflationen i USA för 2022 ligger i dagsläget på 8,3 procent. Den svenska inflationstakten landade på 8,5% i juni 2022 och har under hösten nått ännu högre nivåer. Så hög har den svenska inflationen inte varit sedan den ekonomiska krisen under det tidiga 1990-talet. Riksbanken tog därför det historiska beslutet att höja styrräntan med en hel procentenhet den 20 september 2022.